Sista natten på Kaiser
Kommer förmodligen inte att sova så mycket inatt. Var ute och festade igår. Var med några kollegor och gäster och såg på en dragshow, Changing Ladies heter den. 6 män som klär ut sig till kvinnor och som fan har snyggare kroppar än vad vi tjejer har haha. Kul var det, men showen var lite för lång och jag blev väldigt sömnig där ett tag. Efter att showen slutat runt halv 1 tyckte jag och de andra att vi går o kollar in utestället om det är nå folk där och så tar vi en drink tillsammans. Eftersom att jag inte har varit ute på 1 månad kände jag att jag kan offra mig en liten drink. Jag hade ju faktiskt min lediga dag idag så sova länge kunde jag ju göra. Efter 4 drinkar och 1 tequila shot var jag lagom rund om fötterna för att orka trängas med alla turister och tunisier på det lilla dansgolv som inte existerar. Runt 3 tiden gick jag o två gäster vidare till en annan krog där två mörkhyade killar spelade på afrikanska trummor i takt med musiken. Hade hur kul som helst!! Det blev allt från salsa till fuldans ;) Nåt som är säkert är att jag inte ska satsa på en karriär i trumspelande haha.
Kom hem runt 5 tiden och hängde en stund i receptionen med nattpersonalen innan jag gick o la mig. Vaknade vid 9 tiden att städerskorna står och diskuterar nåt på arabiska utanför min dörr och de i stort sett står o skriker till varann... insåg då jag vaknade att jag hade inget vatten så det var bara o klä på sig o gå ner o köpa vatten. Jag saknar kranvatten!!! Handlade vatten, pratade med receptionspersonalen, såg vilket trist väder det var ute, igenmulet och efter att ha insett hur bakis jag var, gick jag upp till mitt rum igen och hinkade i mig vatten. Somnade några timmar på eftermiddagen.
Vid halv 6 tiden gick jag med en kollega till medinan för att fynda en fin vattenpipa och Converse till min Sanna. Hittade en superfin vattenpipa som jag förhoppningsvis får med mig hel hela vägen till Sverige. Gick till min favorit skoaffär och köpte fina marinblåa Converse till Sanna. Därefter blev det pizza och prommis med Anna.
Fick meddelande av chefen att vi flyttar in till lägenheterna imorgon. Borde verkligen börja packa ikväll eftersom att det kommer bli stressigt och hinna med allt imorgon då vi är på flygplatsen hela dagen och natten... men oooorkar verkligen inte börja packa ihop allt redan nu.. jag hade ju tänkt packa mina grejer först om två veckor! Nu måste jag packa ner, packa upp och sen packa ner igen... meen det är som det är.
Kommer hälsa på mycket här på Kaiser och äta mat osv trots att jag inte bor här sen men lika ofta blir det ju inte. Det bästa med lägenheterna är att de har tvättmaskin så nu ska det fan i mig tvättas! Är så less att tvätta för hand så ni anar inte!
Ska ta bilder på mitt fina hotell när jag lyckas få med mig kameran samtidigt som det är ljust ute :)
Dragshowen
Ustikten från hissen, fin solnedgång
Utsikt åt andra hållet. Ser ni havet längst upp till höger i bild?
Ta hand om er!
We don't want you to leave
Hur kan man inte bli överlycklig över att höra detta! Det är verkligen med blandade känslor som jag kommer att lämna Tunisien. En del av mig vill stanna kvar medan en annan vill hem. Det som lockar hemma är människorna i min närhet och inget annat. Hade situationen varit annorlunda hade jag definitivt stannat. Pratade med min chef för någon vecka sedan och hon sa då att vill jag stanna så finns möjligheten.
Vem kunde tro att denna resa skulle bli så lyckad! Från att ha haft världens panik veckan jag åkte hit ner och när första veckan här var en katastrof har verkligen allting utvecklats till det bättre. Det hade jag aldrig kunnat förutspå. Mitt mål var först att jag står ut med detta i 5 veckor sen åker jag hem, nu har jag varit här i 8,5 vecka o vill inte alls åka hem! Eller jo, jag vill hem men ändå inte. Ja missförstå mig rätt! Har mycket att se framemot hemma i Sverige oxå men efter sommaren, vad händer då?
Har endast festat 2 gånger här i Tunisien. Det räcker gott o väl för det är inte kul, med kollegorna är det roligt, såklart. Men det finns inga dansgolv utan istället är krogarna fyllda med en massa äckliga kåta tunisier, huvva! Det klarar jag mig utan, Hiv/Aids är inget jag strävar efter iaf. Jag står mycket hellre o hänger i receptionen med personalen på Kaiser, hotellet jag bor på, o pratar om allt mellan himmel o jord, eller lär mig arabiska.
Det är verkligen med blandade känslor jag kommer lämna detta landet!
Jag blir glad när jag kommer in i mitt rum och ser att städerskorna format detta simpla hjärta av lakanet efter en jobbig arbetsdag, plus en ros från underbara receptionspersonalen.
Jag har det bättre än bra som ni märker!
Life is great!!
Jag gillart!
De raka linjerna är jag inte skyldig till! ;)
På kvällen gick jag med min vapendragare och åt på medinan, 3 rätter för 2 personer för 85 kr, sammanlagt (!) och shoppade även lite skor, 500 kr för 4 par! Ja ni kan väl förstå att man blir lite shoppinggalen då allt är så billigt och äter gott gör vi varje dag. Sen jag kom till Tunisien har jag ätit ute varje dag utan att bli ruinerad!! Vi gillart ;)
På medinan
Anna-Maria/vapendragarn var less och väskan var tung. Elin skrattade så mycket att kameran skakade, därför blev det lite suddigt då kameran inte kunde hållas still.
Skorna jag köpt för sammanlagt 500 kr :) undrar hur mycket övervikt jag kommer ha när jag ska hem?!
För er som inte vet, landar jag i Sverige igen den 4 juni, inchallah! Förhoppningsvis finns det inga askmoln eller liknande ivägen.
Idag är jag ledig till kl 16.00, då ska jag ha en utflykt ut till ett beduinområde där gästerna får ta del av tunisiska traditioner och får tunisisk mat. Brukar vara trevligt men först ska jag ner till strande en sväng.
Tack underbara vänner för era fina kommentarer! Ni gör vardagen lättare! <3
Beslema
Sol Sol Sol!!
Igår var det hotell service som stod på schemat. Sprang runt till alla hotellen i 35 graders värme var inte det roligaste. Himla fräsch man var när man pratade med gästerna o svetten rann haha! Fin bränna har jag oxå, armarna är bruna iom att vi bär t-shirt, från knäna o neråt är benen bruna och ovansidan om foten har jag jättemycket färg, men inte tårna, dom är ganska vita..
DÄRFÖR ska jag gå till stranden o sola så jag får en hyffsat jämn bränna för det här är inte ok! haha Det är minst 35 grader ute idag med, bara så ni vet ;)
Hejsvejs!
Delad glädje är dubbel glädje
Hade skrivit ett långt inlägg på hur det är att leva här och hur jag förändrats som person samt hur de jag känner här upplever mig som person men råkade snubbla med fingrarna så att allt försvann.... tänker inte skriva om allt utan istället får ni läsa vad poängen är med detta inlägg meddetsamma.
Jag tycker att det är tråkigt att inte få dela denna upplevelse med någon! Trots att jag uppskattar otroligt mycket att jag fått möjligheten att resa på egen hand, uppleva allt mellan himmel och jord och få ett helt nytt perspektiv på livet. Men att ingen där hemma märker eller får se vilken förvandling jag går igenom som person känns tråkigt. Från att ha varit livrädd från att gå ut själv på grund av alla påstridiga tunisier kan jag idag utan problem gå till affären och ignorera och stänga ute alla irriterande ljud tunisierna har för sig!! Går det inte att ignorera är det ett bestämt NOO!! I dont want to talk to you!! som gäller. Visst, säga hej, hur mår du, är okej men när de ska ha ens telefonnummer och frågar massa andra onödiga frågar då ryter jag ifrån.
Hotellpersonalen på mitt hotell säger att de ser mig som en helt annan person idag jämfört med när jag flyttade in här. Varje morgon tar vi i hand, pussar varann på kinderna (så man gör i arabvärlden :) säger Vajir (God morgon) Lebes (Hur mår du) Hamdulleh (Tack gode Gud bra). Sen småpratar vi om allt mellan himmel o jord.
All personal på andra hotell jag träffar och personal på våra utflykter tar jag alltid initiativ att ta i hand säger Aslema (Hej) lebes (hur mår du) och småpratar så mycket man hinner eller pratar om utflyktsupplägg. Det är sån härlig känsla att känna att man är uppskattad som person!! Tunisierna värderar verkligen att man säger hej och tar i hand, det är ett sätt att visa respekt. Men ska väl poängtera att det blir mycket handdesinfektion dessa dagar ;p
Det jag då vill ha sagt är att det är förbannat synd att ingen där hemma får se mig som denna person!! När jag kommer hem till mellanmjölkslandet Sverige igen kommer detta beteende inte att existera längre. Från min sida kommer det att finnas till en början, hoppas jag! Men eftersom att inget gensvar kommer ges lär denna person försvinna en del. Det är synd, förbannat synd, men hur ska man kunna vara denna person då man knappt kan säga godmorgon till en främmande svensk utan att få konstiga blickar på sig istället för ett normalt gensvar??!
Jag blir fan förbannad för hur svenskar är! Visst alla är inte så men alltför många är såna...
Att alltid säga hej till människor och fråga hur de mår och ta i hand borde vara vardagsmat för vem som helst. Allting känns så mycket bättre och avslappnat. Varför vara rädd för att personer man möter på gatan säger Hej, hur är det? istället för att faktiskt säga det. Det tar 5 sekunder av ens liv, det är det väl ändå värt?!
Det skulle vara häftigt om det kunde komma ner en grupp med familjemedlemmar och vänner så jag får visa hur det är och hur fantastiskt det faktiskt är här!! För delad gläjde är ju dubbel glädje!
Vet att det inte är möjligt men vill bara få det sagt... För när jag kommer hem och visar alla hundratals bilder så är det bara bilder för er, inget ni kan relatera till eller förstå. Allt mitt pladder om varje bild då jag försöker med ord få er att förstå hur jag haft det och vad jag har sett, det kommer bara att vara just ord för er. Efter 20 bilder är ni halvt sovande medan mitt pladder fortfarande är igång till max.
Det jag skriver i bloggen är oxå bara ord, det som är intressant att veta är om jag mår bra eller inte och hur mycket pengar jag shoppat upp.
Lanzarotemappen med bilder på min dator har jag kollat igenom sjuttioelva gånger. Hur många av mina nära och kära orkade kolla igenom alla dessa bilder, 1!! (EN) person! Därför ser jag ingen anledning att egentligen ta en massa bilder för att de där hemma ska se dem då inget intresse egentligen finns.
Ja jag ska sluta vara bitter. Men en sak är iaf säker o det är att ni som tror att jag kommer att nöja mig med en timanställning på Scandic eller liknande till hösten tror heeelt fel. Det är det sista jag kommer göra. Jag kommer att göra det jag vill, resa dit jag vill, se det jag vill!! Man lever bara en gång och då ska jag faan leva oxå! Tack för att ni lyssna.
En elefant på en djurpark o jag i guidekläderna.
Beslema (Hej då)
